Helt obegränsad kärlek..
Att hoppas på det bästa.
Sagt upp lägenheten.
3 månader och sen då? Hus? Lägenhet? Tält på parkeringen? Katterna? Ja ni, det snurrar mycket i mitt huvud just nu. Och vi har ingen plan och lägenheter är det ju inte gott om här precis. Särskilt inte en i rätt prisklass heller. Helst ska man ju stått i bostadskö i 2 år först.
Saker och ting är stökiga.
Nya äventyr hela tiden, yes det är nog så vi funkar tror jag ;)
Vi flyttade från huset för att komma ifrån ett jobbigt år och jobbiga minnen. Vi hamnade i en helt awesome lägenhet i storstaden. (Kanske inte storstad för alla med för oss lantisar, så jo..)
Saker föll på plats, arbetsträningen gick bra och jag har utmanat mig själv på sätt jag inte trodde var möjliga innan. Är jätte stolt och pepp inför framtiden. Jag har väl ganska mycket kvar att jobba på men det känns inte alls som innan, då jag verkligen inte mådde bra.
Men saker och ting blir aldrig som man planerar. Vi skulle ju bli stadsbor och leva stadsliv. Vilket jag inte trodde jag ville förens jag hamnade här =) Trodde inte ens jag skulle lämna ön ju. Äventyr, äventyr.. Men detta kommer också lösa sig. Det vet jag. Perfekta bostaden finns där ute någonstans. Vi ska bara hitta den.Det är härligt att man ser och känner förändringen i sig själv till och med nu när det är en anning tufft så tacklar jag det enormt mycket bättre en innan. Men men, lägenheten här är dyr kommer bli fin fint när vi väl hittar en billigare.
Och det är ju inte så att jag är ovan att flytta ;) Blir 10:e gången nu. Kanske ska firas när det är jämt och allt?
Rörigt inlägg? Mmm, det blev det nog, vet inte ens själv vad jag ville säga.