När jag gick på högstadiet och även in en bit på gymnasiet var jag helt galen i allt som hade med Star Trek att göra. Samlade kort, planscher, böcker osv.. Döpte mig även till "Treekie" på alla forum man var medlem i på den tiden.. Såg allt jag kom över med Star Trek anknytning.

Nu i dag har jag lite abstinens.. Saknar att vara sååå inne i något som man var då. Jag drömde till och med väldigt konstiga drömmar som jag skrev ner till en dikt (det är efter sådana drömmar man kanske ska fundera på om man fått en överdos av serien):

Röda äpplen viskar hånfullt i ditt öra.
Världen slungas snart ur sin bana.
Så be, snart väntas nirvana
Det var allt vi skulle framföra.

Paniken stiger! Det finns inget jag kan göra!
Ser utanför fönstret äpplens röda fana.
och maskar som röker marijuana.
Tänk om maskarna mig vill bortföra.

I min garderob vår räddning är.
Kapten Kirk vad gör du här?
Äpplen kommer snabbt i bigsize.
Jag blir beemad till Enterprise.
Kapten Kirk blir kvar på jorden.
Ingen lyssnar på äppel orden.

Jag lovar att drömmen var riktigt obehaglig.. Minns den fortfarande. Jorden var på väg att utplånas av dessa äpplen och den enda som kunde rädda oss vägrade, då han städade min garderob. Jag kommer till Enterprise men ingen lyssnar på mig för jag är ju ingen kapten.. Så jag får se på när jorden förstörs och ingen gör något. Kan säga att jag var en anning upprörd när jag vaknade ;)

We are the Borg. You will be assimilated..

See you in space! ;)