Om du var himmelen skulle jag ha vingar..
Ledsen, så ledsen..
Denna dagen har varit super jobbig på alla vis. Mensvärk som verkligen var så illa att jag fick gå dubbelvikt. Mått så illa och såklart varit jätte ledsen, hoppet ute denna gången med.. Hade bara velat snabbspola förbi dagen. Gömma mig under täcket och blunda hårt så jag inte syns och finns..
Men jag tänker vara ledsen, jag tänker gråta, skrika och tycka livet suger.. Det är bara så idag. Det är till och med riktigt skönt att tillåta sig göra det ibland. Bara ut med känslorna. Varför hålla det inne och låtsas att man mår bra när det gör ont i varje centimeter och man bara vill gråta.
I morgon kan jag tänka på att rycka upp mig och ta tag i saker igen. Idag, i kväll och i natt tänker jag fortsätta gråta och krypa upp i min älskade mans famn. Min Rasmus som kom hem och hittade mig i trappan där jag satt och grät över att det regnade ute.. Jag hade ju tänkt hämta posten och regnet stoppade mig. Normalt? Ja, kanske.. Trött, ledsen och överreagerar då blir allt jobbigt. Hans reaktion var enbart. ”Har den dykt upp nu?” Och så höll han mig hårt, hårt.. En lång kram där han fick fina snor-sovenirer på t-shirten efter mina snyftningar. Jävla mens..
Men detta barn som en gång i framtiden kommer komma till oss (vilket jag vägrar ge upp på, vi kommer bli föräldrar, någongång) kommer vara så efterlängtat att det är knappt sant.. Och det kommer h*n få veta varje dag i resten av h*ns liv..
I morgon är en bättre dag.
Nästa försök blir försök 21..
Ofta beror problem med graviditet att kroppen är för stressad. Kanske det vore ett alternativ att sluta försöka, koppla av och bara leva ett tag. Ibland är det så att par som adopterar ett barn, blir gravida efter adoptionen eftersom kroppen slappnar av på ett annat sätt.
Ett barn är ett barn, även om det inte kommer från din egen kropp. Det finns många barn därute som behöver hem, och man älskar dem aldrig mindre för att de inte är dina biologiska barn.
Jag kan förmodligen inte få barn, jag själv. Det suger att veta att jag troligen aldrig kommer att bli gravid, men det finns så mycket fint i världen ändå och andra sätt att få barn på. Ge det negativa en hälsning, fundera över det och försök släppa det för att sedan se allt det fina så kommer det kännas mycket lättare till slut. Det är aldrig en bra idé att tränga bort det som gör att man mår dåligt, då kommer det aldrig försvinna helt. Ta uti med det så gott det går.
Ett tips jag har som jag har gjort efter att ha varit deprimerad i många år:
Morgon: Tänk på tre saker du ser fram emot. Det kan vara vad som helst. Den första koppen té, hitta ny bra musik, promenad osv.
Eftermiddag: Tänk på tre saker som gör dig glad. Exempel videkissar, ljuslyktor, att den där fina fågeln sitter utanför just ditt fönster och sjunger en stund osv.
Kväll: Var glad över det som har gjort dig glad.
Låter knäppt och flummigt, men det funkar. Hittar man små saker som gör en glad, så är det enklare att gå igenom dagen.
Var stark!
Jag lider så extremt mycket med dig... jag vet inte alls hur det känns att inte få barn så lätt, men jag har längtat mig dödstrött efter annat (och nej, inget värdsligt som en ny cykel eller så!) så jag vet hur det är... men se det så - det kommer vara ett högst uppskattat barn!
