Att inte duga.. Att inte vara den ni vill att jag ska vara.

Jobbar på med tankarna och jag tycker att det är mycket mer positiva och bra dagar än dåliga nu. Vilket är förbannat skönt! Men rädslorna finns där hela tiden och katastroftankarna knackar på. Som i går då vi hade en fantastisk dag! Solsken och jag var glad. Mitt i allt detta stannar jag upp och tänker men tänk om han tycker det är jobbigt när jag är sån här? Ska jag tagga ner? Varför gör jag så här hela tiden? Varför bryr jag mig om vad allt och alla tycker hela tiden? Jag vet inte vad de tycker och tänker.. Det är jag själv som målar upp bilder i huvudet.. *suck*

Varför är det så svårt att vända tankarna till bra tankar?

Och varför måste det kännas som om jag inte passar in hur jag än gör? Du får inte vara för glad, inte för tyst, inte prata för mycket.. Du måste vara perfekt och vara allt den människan du umgås med förväntar sig. Har jag varit för tyst så kommer tankarna: Men vad tror de om mig egentligen? Att jag inte trivdes? Att jag är skittråkig.. osv. Är jag för glad kommer samma tankar fast lite annorlunda då. Tycker dom jag är jobbig när jag pladdrar på? Ska jag inte vara så hyper? HELA TIDEN tanken hur vill de andra i rummet att jag ska vara.. Jag tänker mer på det än att bara slappna av och bara vara med. Men nu på senaste har det varit stunder då jag bara gett mig in i saker, spontant och impulsivt.. Inte tänkt bara varit. Jätte skönt. Ingen ångest eller korkade tankar just då. Men de brukar komma krypande när man kommer hem. Men det är i allafall ett litet steg på vägen kanske? Jag vet inte jag. Stekpanna i huvudet eller en rebot knapp, tack.

Men vem fan är John och varför måste vi följa honom? Sluta jämföra dig med andra och hitta din väg där du är lycklig. Sen får väl andra prata så mycket de vill.. Inte mitt problem? Eller.

Jag börjar arbetsträna den 7 augusti det ska bli mycket skönt att komma igång fast jag är livrädd. Men det som skrämmer mig mest är vad jag ska sysselsätta mig med tills dess. Måste hålla mig sysselsatt och jobba vidare med mig tills dess och det är så svårt att hitta motivationen varje dag när man bara går här hemma.

Började jogga i går. Har ingen kondis alls men det kändes riktigt gutt att komma ut. Låta tankarna flyga och bara springa.

Rörigt inlägg.. Nu ska jag försöka få lite ordning här hemma.