I dag har jag faktiskt satt mig ner för att skriva.. Bara skriva! Det är stort. Har någon slags mentalspärr när det gäller att slutföra det jag börjat skriva på. Det går bara inte. Men i dag blev det faktiskt ett par sidor text.

Jag tänker inte läsa igenom den, tänker inte bedöma den alls.. Bara njuta av det faktum att jag fick ner ord på papper igen! Lycka.

Så en av punkterna på listan av vad jag verkligen vill göra år 2012 är på gång. Att skriva. Att komma tillbaka in i den där världen där jag och mina karaktärer jag skrev om verkligen kände varandra, bli förbannad då de inte gjorde som jag ville och förstörde hela min tänka story med att göra något korkat.. Att ha i hjäl en person i berättelsen och sen har skuldkänslor över det.. Jag älskade att skriva, älskade mina påhittade karaktärer.. Sen blev jag helt spärrad.

Fantasi har jag, ibland alldeles för mycket om man frågar mannen min. Nu ska vi bara lyckas fånga alla de där historierna som rör sig i mitt huvud.

Rubriken är ett citat från D Adams, liftarens guide till galaxen.

Den 15 februari 2008 var jag och Rasmus i Kalmar och tittade runt lite i affärer. Minns inte riktigt men tror vi firade alla hjärtans dag med en middag dagen efter på favorit restaurangen.

Vi gick i allafall omkring och kollade i olika affärer och när vi kom förbi en guldsmed så såg jag massa fina ”alla <3:s erbjudande” på förlovnings ringar. Jag stannade vid fönstret och tittade på dessa.. Tittade upp på Rasmus sen på ringarna och upp på honom igen. Tror han förstod ”hinten”.

Vi gick in och bara köpte de där ringarna jag fastnat för i fönstret. Inte det minsta igenom tänkt eller romantiskt planerat. Ett impulsköp. Men jag tror det funkade det med ;)

Tiden går riktigt fort.. 4 år sen vi förlovade oss. I maj är det 5 år sen vi träffades på riktigt första gången. Dock hade vi ju redan pratat med varandra ett par månader över Internet innan vi sågs. Och i morgon, ja då har vi faktiskt varit gifta i ett halvår! <3

Ligger i min soffa med datorn på magen och en tjock katt på fötterna. Inte det bästa sättet att skriva på kanske men det funkar.

Snöat en massa i dag, fått ganska mycket snö och mer kommer! Det har inte slutat än. Tycker det är härligt med vinter bara man slipper köra bil när det är som värst..

Bilden är tagen runt 4-tiden i dag.

Är så vansinnigt rastlös.. Rasmus jobbar kväll så jag är ensam. Har ingen aning om vad jag ska hitta på och att ligga här i min soffa och tänka är inget kul alternativ. Alldeles för mycket som snurrar där uppe i huvudet för att det skulle gå bra. Men allt löser sig väl så småningom.

I morgon ska vi ge oss ut och handla. Ekar tomt i kylskåpet. Ska även till Rasmus glädje hämta ut paket på posten. Han kommer vara en lycklig man denna helgen, ha ha.. (dator-delar).

Får väl försöka rycka upp mig nu och hitta på något att göra.. Disken behöver ju diskas det är ju ett fantastiskt spännande och roligt alternativ till sysselsättning.

I går samlades ”gänget” hos Elisabeth och bara myste.. Sushi, massa prat, kattunge-gos, hundvalps-gos.. Jag menar en lördag kan väl egentligen inte bli bättre, eller hur?

Detta är Billie Piper, såå fantastiskt söt liten katt!

Hemmagjord sushi <3

Vincent the Dog, min syster lilla hundvalp.

Har så ont i min arm. Det sticker i fingrarna precis som de somnat och axeln gör djävulskt ont i kväll. Varför? Jo, jag var en aning klantig.. Halkade inte, så kan inte skylla på snön. Mer en liten fel beräkning från min sida, hjärnan var nog på standby.

Hämtade ved här om kvällen. Allt gick fint där med bärande och så men när vi kom hem.

Jag går ut från bilen, har mobilen i vänster handen och lyssnar på musik.. Sjunger med i texten "Hon har ett sätt att flytta höfterna försiktigt där hon går.. om hon var min om hon var jag.." (Jumper) Jag ser vagnen som är fast spänd på bilen. Lyfter på foten, planerar på något vis fel och faller handlöst ner med näsan i snön..

Jag räddar mobilen (man måste ju prioritera ;) ha ha) Håller upp den så den inte hamnar i snön.. Så tar i mot hela min tyngd med höger handen.. Aj..

Rasmus ser förskräckt på men lugnar ner sig då jag spottar ut snön ur munnen och skrattar hysteriskt över de faktum att jag ligger i snön med mobilen över huvudet som nu spelar: And I´m free, free fallin, free fallin..

Hur stor är chansen att det händer liksom? Här flyger jag med huvudet förre ner i snön och det jag hör är  I´m freee.. Freee.. fallin..

Just nu är det inte lika kul dock. Armen bråkar verkligen i dag. Gillade inte alls att ta hela min tyngd i fallet. Aj aj aj..

Ja, senaste inlägget var runt första advent. Jag har inte haft någon lust eller motivation till bloggen alls faktiskt. Har inte skrivit särskilt mycket alls utanför bloggen heller, någon skrivar-spärr kanske. Dock har jag följt mina favorit bloggar som vanligt, varje dag =)

Har idag lekt lite med designen och hoppas att det gör så att motivationen att skriva lite kommer tillbaka har ganska mycket saker som jag vill skriva ner. Måste bara få ner det i text med.

Har inte mått så bra och gör väl inte det fortfarande om jag ska vara ärlig. Känner mig lite som en sjunkande sten ibland. Sen hjälper inte mörkret till överhuvudtaget. Kolsvart klockan 5 är inte riktigt okej tycker jag.. Sen att så mycket annat runt om inte vill sluta vara jävligt jobbigt gör inte saken bättre. Orken finns inte riktigt. Men julen och tanken på snö piggar upp och jag tänkte koncentrera mig på detta för att inte sjunka till botten på havet.

Älskar julen och allt runt där! Alla ljus, handla perfekta julklappar (behöver inte vara dyra alls, bara tanken finns där), GLITTER, tomtar, bak, pyssel, GLÖGG, mammas vita kroppkakor, tvinga katterna sitta i en fin rad och ta julbilder (har inte lyckats än efter 4 års försök), julmusiken och att kladda med knäck som aldrig brukar stelna.. Åhh vad jag längtar.

Men har börjat planera julen och julkänslorna knackade på och typ två sekunder senare exploderade i ett nu fasen skiter jag i vad alla säger och börjar julpynta! ;) Lugn Ingen julgran och tomtar.. Än.. Storstädat, hängt upp ett par juliga gardiner och satt upp en och annan ljusstake i fönstren. Älskar det och får sån energi, sen att Rasmus säger att gör du så när jag frågar om det är för tidigt eller om det är okej att jag börjar... Ja då finns det inget som stoppar mig ju! =) Ha ha.

Men mitt i allt detta kan jag endå stanna upp och känna sån förbaskad saknad och sorg. När jag står där och putsar mitt fönster och sjunger med i en julsång som är så uttjatad att jag kan vart enda ord i den så kommer tankarna att denna julen var ju planen att fira med ”Torkel” (namnet vi bestämde vi skulle ha som arbetsnamn till kommande bebis).. Jag såg fram i mot pappa som tomte och ett gallskrik för att tomtemasken är läskig.. Någon som sitter i allt julklappspapper och sliter sönder det i glädjetjut.

2 år sen vi satt där innan jul och planerade för första julen med barn. Rasmus och jag. Nu försöker jag istället bara tänka på annat som ni kanske förstår inte funkar alls. Kunde inte för mitt liv föreställa mig att det skulle vara så här jobbigt. Jag skulle ju gifta mig och ha 3 barn så var det ju bestämt. Men nu är jag glad om vi bara kan få gåvan att få ha ett, vilket känns helt hopplöst och långt borta.. Men jag ska inte skriva som om vi aldrig kommer få bli föräldrar. Positivt tänkande och lite jävla anamma var det jag skulle försöka med ju. Precis just nu ska jag bara tänka på julen och vintern. När våren kommer blir det att ta tag i drömmen igen. Har många saker kvar att testa och om ett år sätter vi igång och försöker få adoptera om inget händer.

Ska fortsätta pyssla här hemma och göra det mysigt. Synd man inte har julmust eller glögg ;)

Ska även ta tag i ett projekt som kommer bli jätte roligt att göra. Emmili som gav mig ideen och mer material än vad jag får varje dag kan man inte önska. Så ska faktiskt sätta mig ner och skriva ner allt.

Alla som får allergiska reaktioner av julen får väl blunda eller låtsas som det är sommar eller något.

MEN det är bara: 50 dagar och 10 timmar kvar till den 24 december ;)

Hade världens skummaste dröm i natt..

Drömde att min syster och bästa vän kidnappade mig på min födelsedag och tog med mig i bilen till ett stort ställe med massa människor. Tänk Idol audition stor sal med folk som sitter och väntar.

Jag undrade varför jag skulle sitta där men de bara skrattade och sa att det var en födelsedags suprise. Så jag satt där. I flera timmar! Sen ropades mitt namn upp och de sa att jag skulle gå in till juryn. Jag hade sån ångest och kände panik.. Jätte verklig panik. Tror jag nästan grät där jag låg och sov. Jag VILLE INTE in där.

När jag kom in i rummet var det inte Idol juryn.. Nepp, andra snubbar som satt på fällstolar såna som film-folk har backstage. Tydligen var detta en audition för en film. De säger åt mig att: AGERA! Sen slår de med en såndär svart film grej ni vet..

Jag står där mitt på golvet och tittar på dem. Känns som jag nästan inte kan andas. Panik, ångest och kroppen skakar. Jag orkar inte hålla i mot och gråter hejdlöst. Kryper i hop i hörnan av rummet med händerna runt knäna och bara gråter, gungar fram och tillbaka och säger ta mig här i från.. Känner mig som världens värdelösaste människa.

Då klappar de i händerna och säger, Bra, bra! Sen skickas jag ut i rummet igen för att vänta. Jag har slutat gråta men skakar och är äckligt nervös. Känns som jag ska svimma av syrebrist.

Efter en stund kallas jag in och där juryn fanns står Alexander Skarsgård. Jag tar honom i hand och hälsar artigt och chockat. Han säger att de vill ha mig i filmen han ska spela in. Det är en mordhistoria och de vill att jag ska spela hans misshandlade flickvän. Mycket ångest-scener, mycket tårar och panik i den rollen. De tyckte mitt agerande var så riktigt och hade aldrig sett någon spela så bra.

KANSKE FÖR JAG INTE SPELADE?! ville jag skrika men stod bara där och såg dum ut.

Han förklarar min roll och säger att det ända som är kvar nu är att se om vi hade personkemi. Då de tydligen skulle bli intima scener mellan oss. Så där står Mr Skarsgård och ber mig kyssa honom.

Jag gör detta och får rollen.

Jag kommer hem och får samma dag ( inte så troligt men vi drömmer ju här) i brevlådan anställningsbeviset med lönen utskriven jag skulle få.

De summorna! Herre gud..

Sen vaknar jag, ganska skakis. Obehaglig, weird och med ett intressant slut, hjärnan kan tydligen få till det när den vill. Har tänkt på drömmen hela dagen.

Väldigt mycket som snurrar i ljusets hastighet inne i huvudet och jag kan inte riktigt reda ut allt detta. Mycket oro, ångest och framtiden känns jobbig för tillfället.

Att försöka ta reda på vad du vill med livet är verkligen inte lätt.. Särskilt när en väldigt stor bit av de du vill inte verkar funka alls.

Att oroa sig så mycket att man knappt kan andas är inget jag rekommenderar någon. Sluta då? Ja, hade jag vetat hur så hade jag tagit patent på metoden och blivit super rik..

Öppnade fönstret för att sätta upp termometern så jag kan se hur varmt/kallt det är både inne och ute. Den har bara legat på bänken nu sen vi flyttade har liksom inte fått tummen ur och sätta den på plats än.

Men att öppna fönstret = BIG misstake.

Det regnade ner ”skomakare” över mig!!

*host* Tur man är modig och tuff.. Skrek inte alls och sprang för livet samtidigt som jag försökte få ur alla dessa små kryp ur håret och på kläderna. *host*

Nu i alla fall är alla de där krypen som anföll mig i dammsugaren. Oroa er inte! Jag har en dammsugare utan påse så jag hällde ut krypen i komposten sen ;) De kravlade snällt iväg..

De är ju ganska fina på avstånd..